Lattlast Vad Ar Det

Lättläst – vad är det?

Våra läsare Läsare av Odyssén

Den nya PIAAC-studien visar att drygt 13 procent av Sveriges
vuxna befolkning, eller cirka 800 000 personer, har en läskompetens
som innebär att de har ett uttalat behov av mer lättillgängliga
texter.

Det finns många olika anledningar till att man har
lässvårigheter. Ett funktionshinder eller en sjukdom kan göra att
man har svårt att läsa. Ovana läsare som skolbarn, eller de som har
ett annat modersmål än svenska kan behöva enkla texter. Personer
med demens är en växande grupp.

Vi vet att våra läsare är väldigt olika.

Läsarna från skolåldern och uppåt och finns över hela landet. På
skolor, bibliotek, sjukhus, boenden av olika slag, i hemmen, på
arbetsplatser läses lättlästa texter.

Läs lite mer om svenskars läsförmåga


Vad gör en text lättläst?

Genom åren har Centrum för Lättläst samlat erfarenheter om hur
man gör en lättläst text. Vi arbetar medvetet med innehåll, språk,
bild och form och ser hela tiden till helheten. Några saker är
alltid värda att tänka på när man ska ta fram en lättläst text:

Texten ska utgå från läsaren – texten ska anpassas till
vilken typ av läsare den vänder sig till

Texten ska ha en röd tråd och ta tag i läsaren
direkt

Sammanhanget ska vara tydligt – läsaren ska inte behöva
ha omfattande förkunskaper

I texten används vardagliga ord och korta
rader

I layouten ska text och bild samspela

Språket och framställningen i en lättläst text är inte alltid
likadant. En bok, en tidningsartikel eller en broschyr är olika
medier med olika krav och syften.

Centrum för Lättläst följer aktivt den forskning som sker kring
läsning och läsförståelse och tar initiativ till bl a
forskarseminarier eftersom det lättlästa språket hela tiden
utvecklas.

Ett dokument om lättläst

Vad är lättläst – egentligen? Den frågan är inte lätt att svara
på. Centrum för lättlästs vetenskapliga råd har arbetat med frågan
och resultatet är texten Ett dokument om lättläst.
Dokumentet beskriver läsaren, läsprocesser och olika läshinder. Det
beskriver också hur texten uppfattas olika av olika läsare på grund
av språk, innehåll, medium, perspektiv med mera.

Dokumentet är sammanställt av forskare från olika discipliner
och med olika perspektiv. Det ska främst tjäna som ett allmänt
kunskapsunderlag för den som vill diskutera, arbeta med eller veta
mer om lättläst.

Läs Ett dokument om lättläst (pdf)

Mer om våra texter Boken om Marie Curie

Innehållet

När vi skriver försöker vi ta hänsyn till läsarens
förutsättningar och förkunskaper. Att ha svårt att läsa medför ofta
bristfälliga kunskaper i ett ämne och detta påverkar hur vi arbetar
med texten.

I en lättläst text måste det finnas en logisk tanke, tidsföljd
eller känsla som binder samman texten. Det underlättar om den som
skriver berättar på ett personligt sätt så att texten får en tydlig
avsändare med egen röst.

Språket

I våra lättlästa texter använder vi konkreta och vardagliga ord
och uttryck. Bildspråk och metaforer kan missuppfattas av en del
läsare och förekommer därför sällan. Om krångliga ord och uttryck
förekommer så finns en förklaring eller ett sammanhang som
underlättar förståelsen. Vi skriver enkla meningar med endast ett
fåtal bisatser. Men det är inte nödvändigtvis så att en kortare
text är lättare att förstå än en lite längre.

Bild

Illustrationer kan ha olika funktioner, de kan förklara och
förtydliga eller skapa välbehövliga pauser i en text. Bilder kan
också framkalla känslor och stämningar utöver texten. Det är
viktigt att text och bild överensstämmer och inte motsäger
varandra.

Form

Den grafiska formen ska underlätta för läsaren att ta sig genom
texten. Vi ser till att text, bild och typografi samverkar för att
skapa en lättläst framställning. Det innebär att vi väljer
typsnitt, storlek på bokstäverna, mellanrum mellan raderna och
radbrytning med tanke på läsarens förutsättningar.

 

Dela på Internet: